Bokrecension: Prosten Huuskonens bestialiska betjänt | Arto Paasilinna

Bear on Cliff, H. Bullock Webster

Prosten Huuskonens bestialiska betjänt är skriven av Arto Paasilinna (f. 1942).

Oskari Huuskonen är prost, verksam i ett samhälle på finska landsbygden. Karln är känd för sina svavelosande predikningar, och är något av en nagel i ögat på den kyrkliga överheten. Nå, av sin församling får han hursomhelst en björnunge i femtioårspresent. Dessutom mister han strax därefter sin tjänst. Och sin hustru.

Och så börjar den egentliga berättelsen, som fortsätter med att Huuskonen och hans allt tamare och synnerligen skådespelarbegåvade björn reser Europa runt och råkar ut för allehanda äventyr.

* * *

Prosten Huuskonens bestialiska betjänt är en rätt härlig skröna. I mitt tycke är dock berättelsen något dryg.

Någon egentlig röd tråd finns inte, utan de olika undermotiven — eller äventyren — fogas till varandra, allteftersom prosten och björnen tar sig fram genom världen. En björn som i sin ungdom får heta Fanken, men med tiden heter — helt enkelt — Fan.

Men nog hade berättelsen kunnat koncentreras något.

Personskildringarna är träffande, med sina lätta anstrykningar av karaktyrism.

Prosten Huuskonen själv skildras finstämt som en präst som mister tron och börjar ägna sig alltmer åt att söka utomjordiskt liv närhelst han kommer åt en radiomast. Björnforskaren Sonja som tidvis gör prosten sällskap som älskarinna drabbas av himlastormande personlig väckelse och kommer till tro. Därigenom blir den religiösa hänryckningens löjliga dimensioner träffande beskrivna.

Medkännande skildrad blir också den dystre och kringresande bastuförsäljaren Sinkkonen. Och många andra.

* * *

I synnerhet i bokens första del behandlas Huuskonens religionsgrubblerier. Och eftersom religion intresserar mig, fastnar jag särskilt för dessa delar, inte minst de delar där polemiken mot kristendomen blir framträdande. Eller där humorn får sköta samma sak:

"Strax innan han somnade hade prosten Oskari Huuskonen några osammanhängande funderingar om att ifall Jesus hade varit finne så skulle det inte ha varit mycket till under att gå på vattnet, särskilt inte vintertid. Det hänger nog inte på tron, det där med att gå på vattnet, utan på hur tjock isen är."

Så Prosten Huuskonens bestialiska betjänt är en trevlig och humoristiskt småputtrande skröna med träffsäkra personbeskrivningar. Som möjligen kunde varit något kortare.
– – –
Prosten Huuskonens bestialiska betjänt, Arto Paasilinna. Övers. Camilla Frostell. Brombergs bokförlag 2002. ISBN: 91-7608-890-1. 274 sidor.