Konungen som åsyftas är Oscar II (1829 – 1907, regerade 1872 – 1907). Berättelsen som helhet har väl något av vandringssägen över sig.
* * *
"— Kungligt understöd åt en småländska. I Sm. P:n läses: En länsmansdotter från Småland grubblade natt och dag på hvad sätt hon skulle blifva satt i stånd att få i Stockholm undergå en kurs i telegrafi.
Slutligen föll hennes tanke på konungens hjelp härtill. "Ja, kungen skall hjelpa mig", sade hon. Beslut och handling äro ett hos — framförallt en småländska. Hon skref till en af våra riksdagsmän från orten och bad honom för konungen framställa hennes bekymmer och åstundan, "ty pappa har inga penningar till att hålla mig i Stockholm."
Han svarade henne visserligen först, att hans majestät har så många bättre behöfvande att gifva åt, att försöket knappt skulle lyckas, men flickan var envis och för att tillmötesgå henne affordrades hon sedan för ändamålet prestbevis m. m. som ansågs behöfligt.
Vid ett tillfälle då riksdagsmannen jemte andra kamrater var inbjuden af konungen att öfvervara en skeppsgosseexamen nämnde han sig hafva ett särskilt ärende till h. m:t, som dock icke nu vore lämpligt att framställa. "Nå, då kan du ju komma upp till mig en dag", sade konungen. Så skedde, och då framstäldes flickans begäran om understöd till i fråga varande ändamål.
Konungen, småleende, frågade anledningen hvarför hon just vände sig till honom. "Jo", svarade riksdagsmannen, "hon hade bestämdt fått för sig att hon skulle få hjelp af konungen och hon är en småländska!" På konungens fråga hvad kursen ungefärligen skulle komma att kosta, svarades: "omkring 300 kr.", hvarpå hans majestät genmälte att detta säkerligen vore för litet, och "då nu flickan är min, så får hon icke inskränka sig allt för mycket", hvarpå konungen gaf riksdagsmannen en anvisning på 500 kr. för flickans räkning.
Det unga fruntimret skall nu i höst resa till Stockholm att genomgå sin telegrafiska kurs."
* * *
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar