Fragment: Litteratur

Litteratur är verklighet. Försjunken i den goda romanen försvinner världen omkring läsaren, och läsaren fasas med sin stigande koncentration in i en parallell värld, med sin egen befolkning, sina egna lagar, sina egna katastrofer... Det är en flykt som är djupt omoralisk, sa någon en gång: en flykt som är helt nödvändig, säger jag. En dikt kan störta begreppen mot varandra, riva förlåten itu, och lyfta sinnet några fot över dyn vari det nu söker fotfäste. Den perfekta formuleringen kan få en ärrad och trött litteraturvetare att leta efter en överstrykningspenna, kan tvinga tanken i nya banor, kan slå sönder en hel föreställningsvärld eller lägga grunden för en ny. — Litteraturen är en drog och ett beroende som jag gärna, så gärna, dras med...