* * *
Varför valde du att skriva Ung, bög & jävligt kär?
– Framför allt kände jag att det fanns ett brinnande behov av en modern bögroman för unga, värdig 2010-talets ungdomar. En sådan har saknats på marknaden länge så det var sannerligen dags. Dessutom hade jag arbetat i över åtta år som teaterlärare och ungdomscoach och visste att vi behövde en betydligt mer nyanserad bild av gayvärlden. Jag ville ha en oväntad infallsvinkel i boken och därför fick förortsvärstingen, fotbollsspelaren och playern Emilio bli en av huvudkaraktärerna i romanen. Jag ville locka en ny läsarkrets till gayromanen och då kändes det naturligt att bygga en bro mellan Emilio och musikalkillen Filip och visa att hur olika de båda killarna än är i attityd och livsstil så står de ändå inför samma starka fight – den för kärleken och att våga vara sig själv.
Hur upplever du responsen på Ung, bög & jävligt kär?
– Den har varit fantastisk! Jag får i snitt ett mail om dagen från läsare över hela Sverige. Det är tonårskillar som skriver att de nu äntligen har tagit steget och kommit ut för sina föräldrar, klasskompisar mm. Det är magiskt att läsa att den uttryckligen har kunnat förändra deras liv. En kille från Borlänge skulle starta ett stort projekt på skolan om att våga stå för den man är. Enligt honom var det efter att ha läst boken. Det är oerhört roligt med den direkta responsen från läsare och även biblioteken runt om i landet har varit snabba att ta boken till sig. Omkring 50 bibliotek har redan beställt in den från förlaget. Igår fick jag även ett brev från Sveriges Författarfond där de avslöjade att deras styrelse beslutat att ge mig ett ettårigt arbetsstipendium, mycket tack vare att de gillade Ung, bög och jävligt kär.
Hur går du till väga när du planerar ditt skrivande?
– Först förflyter många år av ren inspiration där jag samlar på mig stoff. Små fragment, tänkvärda och potentiella historier som jag sedan pusslar in i berättelsen. Jag är otroligt inspirationsdriven och när det väl är dags att sätta mig framför Macbooken och låta romanen ta form så känns det i hela kroppen. Det kan antagligen jämföras med att bli tonårsförälder. Man står plötsligt där med en explosiv och rockande ungdom som kickar in dörren för att springa ut i livet. En ungdom som både måste hjälpas i rätt riktning samtidigt som hon måste få friheten att utforska världen på egen hand.
Vad upplever du som det mest positiva med att vara författare?
– Friheten! Tveklöst. För en rastlös människa som mig är det en fantastisk gåva att kunna ta datorn under armen och slå mig ner varhelst jag vill. Tack vare stipendiet från författarfonden kan jag nu även resa utomlands och skriva om jag skulle känna för det. Jag måste uppleva mycket för att kunna skriva. Äventyr, konst, kärlek, hat, tårar, glädje, humor, nya vänskaper… Det är bensinen som gör det hela möjligt och det är ingenting man enbart kan läsa sig till. Då blir man bara kutryggig. Upplev så mycket du kan och ångra ingenting du gjort. Hellre det än att ångra allt du aldrig gjorde. Det är mitt tips.
– Sedan är självklart responsen från läsare oerhört smickrande och det motiverar mig verkligen till att fortsätta skriva. Framför allt att skriva på mitt sätt. Det är också en väldigt fin sida av författarskapet. Du hittar ditt eget språk som du känner dig trygg i och är stolt över. Slutligen så är det enormt utvecklande. Du blir aldrig fullärd och dina färdigheter utvecklas ständigt allteftersom äventyren genomlevs både i och utanför bokskrivandet.
Johannes SandreyoFoto: Jonas Norén / www.jonasnoren.se
Intressant och fint att läsa.
SvaraRaderaAnnelie