Vi i villa är en effektiv uppgörelse med vulgärmedelklassens polerade ytor. Anders lever med Filippa och deras dotter Anna. Äktenskapet är stagnerat: de äter tillsammans, sover tillsammans och ger varandra en puss när de möts i dörren. Sexlivet har reducerats till ett minimum och Anders, i sin frustration, har en älskarinna. Skilsmässan är i luften.
Men Anders tröttnar på sitt tråkiga liv, sina tråkiga, ytliga vänner och på att Anna mobbas i skolan. Steg för steg börjar han rita utanför linjerna och djävlas med grannskapet. Han blir en mycket mild version av Michael Douglas i Falling Down. Som till exempel när den knappast diskret skrytsamme vännen Martin får sin nya bil repad med en nyckel. Eller när samme Martin bräschar på med att bjuda på en dyr middag, och sedan får veta att någon spärrat alla hans plastkort.
Koppel använder ett intressant sätt att skriva. Det är mycket minimalistisk. I stor utsträckninng består texten av dialog, som inte anförs med citationstecken eller genom talstreck. Det gör att det inte alltid är självklart vem som säger vad, men det ger också en stor närhet till det berättade:
»Hörde att du kommit ut ur garderoben.Texten är satt i ett skrivmaskinsliknande typsnitt, som också det skapar en närhet mellan det berättade och läsaren. Språket är flytande, sparsmakat och träffsäkert. Boken är inte lång, under 200 sidor, indelade i 61 kapitel, men den är en riktig pärla!
Kul.
Äh fan, kan ju inte ta åt dig.
Tyckte du det var roligt att få bilen repad?
Tar du åt dig tror alla att det ligger nåt i det. En sur gammal älskare som ska outa dig, eller nåt.« (sid. 83)
- - -
Vi i villa, Hans Koppel, Månpocket 2008. ISBN: 978-91-7001-649-3.
Bra recension! Jag gillade "Falling down" mycket, så den här vill jag läsa. Och så är det intressant att den handlar om relationer.
SvaraRaderaA.W
Läs!
SvaraRadera