Bokrecension: Final Exits

Final Exits: The Illustrated Encyclopedia of How We Die är skriven av Michael Largo.

Redan det kitschiga omslaget illustrerar väl vad som möter inne i boken: en hängd man, med i kniv i huvdet, ett svärd i axeln, en spik i ena foten och den andra foten – brinner. Dessutom är han styckad fem delar. För det här är en bok om sannolika och alldeles osannliga frånfällen. Omåttligt intressant, och, faktiskt, omåttligt roande. Du kan dö av nästan vad som helst.

Boken fungerar som en uppslagsbok, där varje sannolik och osannlik orsak till död har en längre eller kortare artikel. Dessutom är artiklarna kompletterade med mängder av statistik och fakta som man kanske inte alltid är bekant med sedan innan, inte ens om man har döden som arbetsfält. Till exempel de problem som det innebar (i USA) i början av förra seklet, när ambulanstransporter ofta utfördes av – begravningsentreprenörer... (sid. 17).

Några andra fakta som jag inte kände till kan kanske vara värda att lista, som exempel på uppgifter man får sig till livs i Final Exits:

Anabola stereoider uppfanns på 30-talet och gavs till soldater i Andra världskriget för att höja deras prestationsförmåga, och något decennium senare spreds bruket även till idrottsvärlden. Mellan 1964 och 2003 har så många som 9673 amerikaner avlidit av att ha använt steroider. Men droger under idrottssammanhang är inget nytt – opiater och annat användes redan under antikens olympiader (sid. 22f).

2752 personer avled i samband med att flygplanen kraschade in i World Trade Center 2001. Men redan när WTC uppfördes dog så många som 60 personer i arbetsplatsolyckor. Fler än vid något annat kontorsbygge i modern tid (sid. 48). Som jämförelse kan nämnas att endast sex personer avled när Empire State Building byggdes (sid. 121).

Om du ska opereras kan det vara en bra idé att låta det ske på en måndag. I alla fall enligt amerikansk statistik är det den veckodag då lägst antal personer avlider på operationsbordet (sid. 132).

Och så håller det på. Sida upp och sida ner av uppgifter om döden. Här finns artiklar om död i samband med cykelturer, kräkningar, pest, elavbrott, cheerleading, smittor från kackerlackor, självmord, vattenallergi (jo, det finns), flygolyckor, äta hår, ångor från popcorn poppade i microvågsugnar (24 amerikaner lär ha dött av detta 2003. Sid. 247), seriemord, (amerikanska) krig, och så vidare, och så vidare...

Det jag reagerar på som yrkesman är i synnerhet två fakta: att en vanlig amerikansk begravning sägs kosta omkring 10 000 dollar (sid. 406). Det är mycket, mycket dyrare än en svensk dito, som snarare ligger på kring 25 000 kronor. Och att statistiken för kremation/jordbegravning är omkastad i USA: 75 procent jordbegravs och 25 procent kremeras (sid. 405). I Sverige är det nästan precis tvärtom.

Sen bör också en annan sak nämnas: Hart's Island, New Yorks begravningsplats för okända döda. Gravar grävs av fångar, i form av stora diken, där de enkla kistorna placeras tre på höjden och två i bredd, så att 1650 döda ryms i varje gravdike. 5000 döda begravs på Hart's Island årligen. Totalt finns där, sedan begravningarna inleddes 1869, 750 000 döda. Inte nåt man hör om varje dag... (sid. 407f.)

Boken är skriven på ett lättfattligt och intresseväckande sätt. Den är rikt illustrerad med vintagebilder, ibland endast löst associerade till texterna de står bredvid. Små faktarutor, utmärkta på så sätt att texten står i kursiv utanför brödtexten, lyfter fram exceptionella eller udda fakta. Jag brukar vända mig mot att text lyfts ut ur brödtexten, men i Final Exits funkar det bra. Boken är uppenbarligen skriven för en amerikansk publik, men den är ändå intressant för en icke-amerikan.

Jag undrar emellertid hur Largo kunnat få fram alla statistiska uppgifter, till exempel att 91 personer dött och 19 867 personer skadats av paraplyer sen 1975 (sid. 357). Och då utgår jag från att uppgifterna gäller USA. Men ändå? Vem för statistik över antalet paraplyskador? Försäkringsbolag? Antagligen gömmer sig svaret i den 46 sidor långa käll- och litteraturförteckningen...

Men, alla med ett intresse för döden som fenomen: skaffa och läs.