Bokrecension: En komikers uppväxt

En komikers uppväxt är en berättelse utan hjältar. Jonas Gardell skriver här om mellanstadieeleven Juha, som inte får vara med de coola ungarna i klassen, men som också vägrar att identifiera sig med de utstötta i samma klass. Juha gör allt för att vara lustig, och så vinna de andras gillande. Men utanför skolan umgås han gärna med Jenny, stackars Jenny, som skoffas åt sidan när det inte passar. Emellanåt står han rentav ut med Thomas, killen som mobbas sönder och samman.

En komikers uppväxt är en mörk historia, som påminner om vilket djävla helvete skolgången kan vara. Genom hela boken är varje situation solkad av dyster svärta:

"Det är en strålande vacker måndag i början av maj. Björkarna är nyutspruckna. Sävbyholm har exploderat i ett friskt och starkt fyrverkeri av ljust gröna löv. Allt är pånyttfött. Ritva är vårallergisk." (sid. 209)

Stilmässigt är boken välskriven. Kapitlen är föredömligt koncisa. Texter om Juhas barndom skrivs i romanform; inblickar i Juhas vuxenliv som komiker ges genom texter i brevform som sprängts in i boken som separata kapitel.

Boken är inte nåt man blir glad av. Men den har stora kvaliteter.