torsdag 29 januari 2015

Bokrecension: Svenska bilder | Carl Snoilsky

Carl Snoilsky
Svenska bilder är en diktsvit av Carl Snoilsky (1841-1903), poet, greve och akademiledamot.

* * *

Svenska bilder består av en serie poem som skildrar olika personer och stämningar ur den svenska historian, med början hos Gustav Vasa och slutpunkt hos Esaias Tegnér.

Innehållsmässigt står Svenska bilder för mycket av det som jag har svårast för vad gäller historieskrivning, nämligen storsvensk nationalism, centrering kring kungar och krigare och skildringar av självuppoffrande svenskar för den älskade fosterjordens fromma.

Men det finns också ett och annat undantag, främst bland dem dikten ”Hemkomsten”, om en soldat som efter lång tid i fält och senare i fångenskap återvänder hem till torpet, enbart för att genom fönstret se sin åldrade hustru sittande vid en vagga bredvid en ny man. Han vandrar bort ensam efter att ha lämnat sin sold på dörrvredet.

Ett annat uttryck för folkligt lidande möter oss i ”På Vernamo marknad” vari en kvinna och man får sina giftermålsplaner grusade på grund av att de präglade nödmynten förlorar sitt värde och deras under sex år ihopsamlade penningar därmed blir värdelösa. Men uthålliga svenskar som de är, bestämmer de sig att skjuta upp bröllopet i ytterligare sex år för att på nytt samla sig en grundplåt till eget hushåll.

Språkligt flyter poesin väl, om än i något fall med tillhjälp av nödrim. Med fördel bör dikterna månne ej läsas alltför verserat, utan som någon slags diktad prosapoesi, ehuru de metriskt är uppställda som klassisk poesi med slutrim och bestämda versmått. Att Snoilsky ägde skaldebegåvning är det icke tu tal om.

* * *

Anslaget i dikterna är i regel snarast svärmiskt och tillbakablickande liksom på en förgången storhetstid: skalden synes se ett Sverige som böjt rygg med hyser upp för en resning igen, en resning som under fornstora dagar. Nyanser är inte dikternas mest framträdande drag.

Gustav Vasa, diktator och hämningslöst furste, skildras som sörjande fader och kallas:
”… Guds underman, hvilken bräckte
Tyrannernas ok.”
Bland mer kända strofer finner vi också ett omkväde i dikten ”Kung Erik”:
”Konung Erik leker på luta.”
Erik framställs som en romantiker och Snoilsky låter sin bild måla upp hans kärlek till Karin Månsdotter.

Känd är väl också dikten ”Stenbocks kurir” som berättar om hur just en kurir reser genom landet till änkedrottningen i Stockholm för att berätta att svenskarna under Magnus Stenbock vunnit slaget vid Helsingborg. Kuriren är utmattad halvt till döds när han kommer fram, får sitta i drottningens stol, medan drottningen själv står upp:
”’Sitt, herr kornett!’ hon säger,
Och hofvet skåda får
En syn förutan like:
Han sitter och hon står.”
När han fått att dricka förkunnar han sitt budskap och glädje utbryter i slottet och jubel i staden.

Ett glittrande äreminne över fältherre Johan Banér komponerar vidare Snoilsky när han med utgångspunkt från när denne ligger lik berättar om hans bedrifter.

Drottning Kristina får å andra sidan motsatsen till ett äreminne rest över sig i diktens form; hon skildras som svikare. Kristinas skjuts rider förbi några undrande barn som samlat blommor och smultron åt den avgångna drottningen, men:
”Blommorna i landsvägsdammet
Andades sin sista doft,
Röda smultron lågo spillda
Liksom hjertestänk i stoft.”
* * *

Soldater och fältherrar, krigsskådeplats, krut och kanoner är annars frekvent återkommande.
”Soldaten blindt i faran går,
Att döda och dö är hans gerning.”
Först när bilderna återger sådant som skett i relativt senare tid skiftas fokus rejält till ej fullt så krigiska bedrifter: Linné får sig en bild, och Anna Maria Lenngren en, till exempel. Även Swedenborg i sitt lusthus får ett stillsamt porträtt målat. Även Bellman skymtar till här och var.

* * *

Snoilskys diktning hör en annan tid till: den hör sin egen tid till. Sedan dess har opinioner ändrats och kulturen skiftat fokus. Ej längre rusas vi på samma sätt av berättelser om envis trofasthet i soldathjärtan och kamp för ära på blodvattnade fält, ej dyrkar vi längre konungar med halvt religiöst nit.

Likväl, som dokument över sin tids stämningsläge är Snoilsky alltjämt intressant. Hans formuleringskonst står sig, även om motivet känns gammaldags i stora stycken. Poesin är njutbar och lättläst och omedelbar och icke sällan stämningsfull, och i kraft av detta kan texterna fortfarande tas emot med behag.
– – –
Svenska bilder, Carl Snoilsky. Jos.Seligmann & C:is förlag 1886. Digitaliserad som epub av Litteraturbanken.

0 kommentarer: