onsdag 9 oktober 2013

Ordskifte på kumlet

Motorvägens sus
dämpas
av trädens bark
runt kumlet där jag sitter. 
Den gamle stiger fram
och frågar
med åskans
och stormens röst:
"Vad vill du?" 
"Bli din vän." 
"Vänner eller trälar behöver jag inga;
bara dem, som med mig,
står Jotunheim emot
behöver jag." 
"Hur står jag Jotunheim emot?" 
"Du blir vuxen i sinnet,
du lyssnar och ger svar.
– Och hedrar dina döda. 
Du kämpar för din sak,
du värnar alla vänner.
– Och hedrar dina döda. 
Du bespottar allt föraktligt,
du söker liv och hälsa.
– Och hedrar dina döda." 
Den gamle lyfter spjutet
och rispar på min panna:
sin egen runa skrev han där. 
* * * 
Den kvällen
visste jag mig
värvad blivit
till enhärje, fastän ännu vid liv. 
Och motorvägens sus
trängde fram mellan träden.

2 kommentarer:

Anonym sa...

spontan hyllning utbryter !

Creutz sa...

Tackar!