tisdag 24 april 2012

Text: "En sorglig olyckshändelse" | ur Borås Tidning 1863

När jag i dag besökte Borås stadsbibliotek och läste gamla nummer av Borås Tidning, fastnade jag för följande gripande och tragiska historia. Den återfinns i Borås Tidning, 28 juli 1863, sid. 1. I den citerade texten har jag för läsbarhetens skull infört vissa styckebrytningar.

* * *
"Upsala. En sorglig olyckshändelse timade d. 11 dennes omkring kl. 1 i trakten af Ärna bro.

En liten flicka, 9 år gammal, hade stigit ned uti en båt och klädt af sig, för att tillika med sin litet äldre syster 'twätta sig'. När den äldre systern gått upp i land, blef båten genast af en på stranden warande något swagsint pojke utskjuten i ån, som tycks wara omkring 8 alnar djup, hwarwid flickan i förskräckelsen hoppade i wattnet, förmodligen i hopp att komma till land, men detta mißlyckades fullkomligt, ity att barnet genast förswann i djupet.

Sedan derefter systern först härom underrättat sin mor och denna en stund med en stör gjort, som man kan tänka sig, onyttiga försök från land att finna barnet, blefwo några herrar från det närbelägna Ärna, hwilka på något afstånd derifrån badade, genom rop underrättade om olyckan.

En mycket skicklig simmare bland dessa gjorde ansträngande dykningsförsök för att finna barnet, men måste slutligen uppgifwa hoppet i synnerhet som man icke kunde få någon säker underrättelse om stället, der flickan sjunkit och det på sådant djup icke war möjligt att fullkomligt undersöka ett större område; så att man nödgades med en från Ärna hämtad dragg börja nytt sökande, hwilket snart nog kröntes med framgång, men tywärr för sent, ty den möda som anwändes genom borstning, ålderlåtning, försök med artificiel respiration, war onyttigt förslösad, så att man efter något öfwer en timmes arbete måste uppgifwa allt hopp.

Fadren till barnet, som hette Charlotta, är torparen Eklund, boende på torpet Faxan under Ärna.

Hjertslitande war att under tiden för dykning och draggning, höra den arma moderns klagorop på stranden, hwilken i förrgår begrafde sin af sjukdom aflidna 19 år gamla dotter, så att detta nu war den andra dotter, hon nu under en wecka mistat.

Reflexionerna öfwer att den galna pojken får gå lös utan tillsyn göra sig sjelfwa."
* * *

2 kommentarer:

iminhylla sa...

Usch så hemskt. Tänk att något så gammal och näst intill förglömt om inte för den artikeln kan göra så stort intryck. Sorgligt och jag hoppas att pojken inte menade något illa och att det var en olycka. Om inte så hoppas jag han fick vad han förtjänade.

Creutz sa...

Ja, visst är det märkligt att det som hände för så längesen ändå kan gripa tag, så som denna berättelse gör.