onsdag 18 maj 2011

Bokrecension: Attentatet i Pålsjö skog | Hans Alfredson

Attentatet i Pålsjö skog: En historia om några sabotörer och Sverige under andra världskriget av Holger Axel Andersson är skriven av Hans Alfredson.

Kontrafaktiskt historieskrivning är intressant — alltså när man skriver historia utifrån vad som kunde ha hänt om det ena eller andra hade hänt, som aldrig hände. Attentatet i Pålsjö skog skildrar hur det kunde ha blivit, om Nazityskland anfallit Sverige.

Berättare är en viss Holger Andersson, som 1996 skriver om vad han var med som yngling, när andra världskriget brann ute i Europa. Några män i hans fars vänkrets har då tröttnat på den svenska undfallenheten för tyskarna, när regeringen låter transittrupper fara tvärs genom landet. Man bestämmer sig för att utföra ett attentat.

Attentatet består i att anfalla ett tåg. Attentatet lyckas över all förväntan, och får oöverblickbara konsekvenser för Sverige, inte minst på grund dignitetens hos några av passagerarna. — Detta är avstampen för en berättelse som följer attentatsmännens historia under kriget och sedan i sammandrag genom resten av deras liv. Holger är den siste aktivt medverkande i gruppen som fortfarande lever, och han känner därför att han kan rapportera om vad han varit med om.

* * *

Stilen är ultrarealistisk. Alfredson har valt att förlägga alla händelser i boken till faktiska platser. Genom Holger Andersson får han ett personligt perspektiv, vari han låter Andersson varva rena iakttagelser med återgivelser av brev han kommit över, ögonvittnesskildringar, och rena faktatexter som leder läsaren in i kontexten.

Den färdiga texten blir en fallstudie. Man har alla fakta givna i den reella situationen i Europa fram till attentatsdagen på våren 1941. Därefter tar Alfredson med den faktorn i världskrigets utveckling, och sätter upp en hypotes om hur fortsättningen för Sverige kunde ha blivit, i och med attentatet och tyskarna efterföljande invasion. — Svenska judar deporteras, liksom andra nazisterna såg som oönskade. Vi har medlöpare. Alfredson nämner ofta verkliga namn: Fredrik Böök finns med i periferin, och Ingvar Kamprad är med i ett mycket litet sammanhang när Hitler gör ett personligt besök i Sverige. Kända svenska nazister får ingå i marionettstyret för riket, efter att regeringen gått i exil. Vilhelm Moberg deporteras tillsammans med Torgny Segerstedt och andra fritänkare. Och en fragmenterad motståndsrörelse bildas i de svenska skogarna.

* * *

För egen del ser jag gillande att min hemort Tranemo nämns i texten! En av motståndsmännen skriver i sin dagbok för den 12 maj 1941:
"Vi kommo in i Västergötland vid niotiden på kvällen till järnvägsknuten Tranemo. Järnvägsstationen var omgiven av sandsäckar och små kulsprutefästen och ett luftvärnsbatteri stod uppställt intill." (sid. 141)
Det visar sig att en svensk överste har sin expedition i stationshuset och tio tyskar berättas sitta fångna i skolans gymnastiksal. Det berättas också att närbelägna Svenljunga genomlidit ett förödande bombanfall. De stridande motståndsmännen får till slut natthärbärge i prästgården med tillhörande loge i Dannike.

* * *

Alfredson är uppenbarligen mycket inläst på andra världskrigets förlopp och detaljhistoria. Den som månne — liksom jag — endast sett honom som skicklig revyartist, må nu lägga till att han är en skicklig romanförfattare också: och en allvarlig sådan. För ett humoristiskt verk är Attentatet i Pålsjö gård absolut inte. Tvärtom. Det är en mycket dyster skildring, inte bara av nazisternas skräckvälde, utan även av vad som sker i attentatsmännens psykologiska utveckling.

Spännande är också de slutsatser Alfredson drar kring hur krigets historia i dag kunde ha skrivits, om Tyskland fått omfördela sina resurser för att invadera Sverige och hålla det ockuperat. Till exempel, vad det kunde ha inneburit, om man låtit bli att ta Kreta från britterna, för att istället satsa på att krossa Sverige.

* * *

Språket är enkelt och historien medryckande och oavbrutet fascinerande. Genom att inte skapa några övermänniskor i motståndsrörelsen, hålls berättelsen hela tiden högst verklig. Kriget skildras i sin råhet: folk dör, folk genomgår stora umbäranden.

— Den som intresserar sig för kontrafaktisk historieskrivning rent allmänt, och den som har ett allmänt intresse för andra världskriget har i Hans Alfredsons berättelse en god läsupplevelse att ta del av.
– – –
Attentatet i Pålsjö skog: En historia om några sabotörer och Sverige under andra världskriget av Holger Axel Andersson, Hans Alfredsson, Wahlström & Widstrand 1999. ISBN: 91-46-17518-0. 314 sidor.

2 kommentarer:

Emmas Bokhylla sa...

Ah, den laste jag for lange sedan (nar den kom ut i pocket for forsta gangen) och den behover absolut en omlasning, jag minns den inte alls sa bra som jag skulle vilja!

Creutz sa...

Jo, spännande scenario som målas upp i boken. Sen att Alfredson uppenbarligen är ordentligt påläst, gör upplevelsen än starkare.