onsdag 9 februari 2011

Gravstenskonst och gravstenspoesi

På S:t Sigfrids griftegård pågår en liten gravstensutställning, som väl är tänkt att illustrera morgondagens gravvårdar. Stenen ovan är ett av utställningsobjekten, och har tillverkats av MR Konst & Smide.

Det är gott. Originalitet även i ett så varaktigt minne över de döda må spegla individualiteten i den dödes liv och vandel. Och rått, rostigt järn skulle passa mig fint. På den avbildade stenen bryter hjärtat av för mycket mot materialet för min smak, och det hade jag valt bort. – Annars tänker jag mig en rak, svart, blank gravsten, med tydliga bokstäver inhuggna.

På begravningsplatserna har vi annars idel detsamma: fyrkantiga, grå stenar, ett namn, ett namn till, årtal, kanske datum... Låt oss hugga in mer text i stenarna!

Och jag? Vad skulle jag kunna tänka mig att ha skrivet över huvudet?
»GUD ÄR DÖD«
kanske... Så må det tolkas hur man vill...

Men kanske nåt annat... Från Gunnar Ekelöf, till exempel:
»LEV SÅ LÄNGE DU LEVER«
Nå, det kanske är de efterlevandes uppgift att sätta sista orden i berättelsen om ett liv...

Men låt oss skriva mer på gravstenarna... Så blir begravningsplatserna inte bara de dödas vilorum, utan även en park för poesi... Och för allt i världen, bevara oss från det banala... — Men vad annat är att vänta, när alla utom de få är just – banala.

4 kommentarer:

fantastiska ord sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Bokfetischist sa...

På min ska det stå: Jag har gjort allt :)

fabucjonas sa...

Ett tecken i tiden på individualism. Helt ok. Men för att det inte bara ska bli en inkomstkälla för en ny blomstrande gravstens-industri som tjänar massa pengar skulle jag gärna se att man fick skapa sin egen gravsten oxå. Jag skulle vilja skapa en staty av en zombie som tar sig upp ur en grav =)

ingalillw sa...

Jag tycker Astrid Lindgrens gravsten är så fin: http://hd.se/familj/slaktforskning/wp-content/uploads/2009/01/astrid-lindgren-grav.jpg / i