söndag 4 april 2010

Bokrecension: A Natural History of Homosexuality

A Natural History of Homosexuality är skriven av psykiatrikern Francis Mark Mondimore.

Jag är förbannat glad att jag lever här och nu. I synnerhet när jag läser Mondimores översiktsverk om homosexuelitet. Läsaren får stifta bekantskap med de homosexuellas situation genom tiderna, hur medicinska vetenskapen har gått från att klassa homosexualitet som en mentalsjukdom, till dess att forskningen påvisat att homosexualitet inte är en abnormalitet, utan något fullt naturligt för en minoritet av mänskligheten. Vi får följa politiska strävanden mot och för de homosexuellas rättigheter, och vi får även en del biografiska och historiska nedslag: Oscar Wildes rättegång, nazisternas utrotande av omkring femtiotusen homosexuella under förintelsen.

Mondimore beskriver hur medvetenheten hos de homosexuella själva under 1800-talet och början av 1900-talet började växa sig stark, och man började aktivt kräva jämställdhet och rättigheter att få vara sig själva. Man hade vind i seglen, till dess att två österrikare gjorde entré på världsscenen: Sigmund Freud och Adolf Hitler. Den förre genom att bygga upp tankemallar över mer eller mindre bisarra barndomshändelser som skulle orsaka homosexualitet i den vuxna människan (även om Freud hade klarsynen att slå fast att homosexualitet inte är möjligt att »bota«, och faktiskt till och med skrev – »Homosexuella personer är inte sjuka« (sid. 77).); den andre genom att slå sönder den tidiga tyska gayrörelsen och systematiskt börja spärra in och senare föra homosexuella in i döden. — Det kan vara värt att nämna, att homosexualitet ingenstans nämns i det sjuhundra sidor långa index till de tjugotvå volymerna av utskrifter från Nürnbergrättegångarna. I själva verket stod nazitysklands lag mot homosexuella kvar i tysk lagstiftning till 1969. Det innebar att homosexuella personer som befriats från koncentrationsläger mycket väl kunde komma att fängslas av den tyska polismakten igen, långt efter nazitysklands fall.

Men Mondimores bok är inte bara en mörk historieskrivning över det som varit, utan också ett synnerligen positivt vägmärke in mot framtiden; det går framåt. Det forskas och har forskats mycket om den homosexuella människan, och man har kommit fram till mycket, även om man fortfarande inte har en heltäckande förklaring till varför somliga attraheras till personer av samma kön, och andra till det motsatta könet.

Det finns biologiska skillnader på en homosexuell människas hjärnstruktur och en heterosexuell människas hjärnstruktur. Man har observerat genetiska skillnader. Och man har också visat hur prehomosexuella barn (innan puberteten) i förvånande hög utsträckning avhållit sig från dels andra pojkars vilda lekar och istället ägnat sig åt kulturella eller stillsammare aktiviteter (läsning, musik, sociala samspelet), och dels flickor som istället för att ägna sig åt typiska flickaktiviteter hellre är med pojkarna och ägnar sig åt sport och vad det nu kan vara. Mondimore skriver:
»A large study of the sexual development of men and women cunducted during the 1970s revealed that almost half of the men who identified themselves as homosexual recalled less interests in sports and outdoor activities and more interest in quiet, solitary activities such as reading, music, or art.« (sid. 117)
Homosexualitet är inte uteslutande ett resultat av gener. En studie av bland annat tvillingar, har visat att en enäggstvilling till en homosexuell man med femtio procents sannolikhet också är homosexuell. Siffran för kvinnor är fyrtioåtta procent. Alltså finns det sannolikt ett starkt genetiskt inslag i förutsättningen för att bli homosexuell; men inte uteslutande – femtio procent av männen och femtiotvå procent av enäggstvillingarna till en homosexuell man respektive kvinna är alltså inte homosexuell själv. Det har också visats, att det är vanligt att homosexuella män har ytterligare homosexuella släktingar på mödernet. Homosexualitets genetiska förutsättningar förefaller alltså i synnerhet föras vidare på just mödernet.

Mondimores övergripande slutsats i boken är att förutsättningen för att bli homosexuell påverkas av generna, men också av andra faktorer, såsom uppväxtförhållanden, tidiga händelser i livet och annat. Frågan om vem som blir homosexuell är alltså synnerligen komplex och har ännu inget slutgiltigt svar.
»Sexual orientation seems to follow too many biological 'rules' for homosexuality to be nothing but a social 'construction' […] Unique life experiences interact with unique biological potentials to produce each individual's unique sexuality.« (sid. 157)

Mondimore behandlar givetvis också utförligt Alfred Kinseys livsverk, att tillsammans med sina medarbetare genomföra tusentals och åter tusentals intervjuer med amerikaner om deras sexualvanor. Kinsey kom fram till att homosexuella aktiviteter var oerhört mycket vanligare än vad man trott. Kinsey utarbetade också den bekanta Kinsey-skalan, där de intervjuade passades in på ett värde mellan 1 och 6, där 1 är uteslutande heterosexuell och 6 är uteslutande homosexuell. Det är en skala som fortfarande används i forskningen. Lärdomen av Kinsey i dag, runt sextio år efter hans undersökning, är att homosexuellt experimenterande är utomordentligt vanligt, inte minst bland ungdomar, medan genuint homosexuell läggning numera anses vara förhållandevis ovanligt; mellan två och tre procent av mänskligheten anses i dag vara genuint homosexuella. Värt att nämna kan vara att genuin bisexualitet förefaller vara än ovanligare (i synnerhet hos män); bisexualitet är, enligt forskningen, oftast ett övergående stadium i personens sexuella utveckling på väg från homosexualitet till heterosexualitet eller tvärtom.

»The enduring state of being almost equally sexually responsive to men and women seems to be quite rare in males. [/] Women, on the other hand, seem to be more fluid in their sexual orientations.« (sid. 182)
Mondimore slår också hål på myter om homosexuella, som att de skulle vara oförmögna till längre, stabila relationer; tvärtom pekar han på att homosexuella relationen till sitt väsen inte skiljer sig från heterosexuella relationer. Det är något för de kristna propagandisterna, som numera är de som mest högljutt opponerar sig mot homosexuell samlevnad här hemma i Sverige.
»Attempts to show that homosexual relationships are 'inherently' unstable have never done so.« (sid. 191)
Mondimore tar också upp frågan om transsexualism, något som är mycket ovanligt. Mondimore särskiljer det tillståndet från bi- och homosexualitet, något som också stämmer med min egen erfarenhet. En transsexuell är missnöjd med sin egen könsbestämning och vill byta bort det. En homosexuell person är tvärtom helt nöjd med sin egen könstillhörighet; men attraheras av personer av samma kön. Det är alltså två helt skilda saker.
»Transsexual persons experience an incongruity between inner self and outer body. Homosexual persons are happy in their gender role, enjoy their bodies, and derive pleasure from their genitals. It is feelings for others which define them: whom they fall in love with.« (sid. 187)
Homosexualitet klassificerades av American Psychiatric Association som en mentalsjukdom till 1975. Då hade forskningen dithän, att homosexualitet inte längre på rimlig grund kunde anses vara en mental abnormalitet, utan just en variant av den allmänna mänskliga sexualiteten. Lagstiftningen följer efter i de flesta moderna kulturer.

En vändpunkt i utvecklingen för homosexuellas rättigheter var naturligtvis Stonewall-upploppen i juni 1969. Amerikansk polis stormade då en gaybar i New York. Men de homosexuella slog tillbaka. Tusentals homosexuella gav sig inom kort ut på gatorna och krävde förändringar. Man tog efter den svarta medborgarrörelsen och började kräva sin rätt med en ny iver.

– Jag kunde fortsätta att skriva om den här underbara boken. Den ger en utmärkt översikt över vad det inneburit och innebär att vara homosexuell ur en mängd vetenskapliga aspekter – historiska, biologiska, psykologiska, politiska, sociologiska... Man kunde önska att det böghatande prästerskap, den fjuniga pöbelgrabbigheten och de brunklädda facister som fortfarande har svårt för homosexuell samlevnad tog sig tid att läsa denna och andra utmärkta böcker om homosexualitet; kanske kunde vi då även här i trygga Sverige få slut på den sista resten av bigotteri och homofobi som fortfarande puttrar i stinkande avskrädeshögar här och där.
– – –
A Natural History of Homosexuality, Francis Mark Mondimore, The John Hopkins University Press 1996. ISBN: 0-8018-5440-7.

2 kommentarer:

Frank sa...

Thank you so much for your review of my book! I stumbled onto it on the web and thanks to "Google Translate," I was able to read it in English (what amazing technology!) You clearly read it carefully and I really appreciate your thoughtful comments. Cheers!

Creutz sa...

Thank you for an excellent book on such an important subject. I hope the review made at least some sense via Google Translate!

Once again: many thanks for your book and for your comment here!